The Little Secret

Först vill jag säga; Tack för alla som läser mitt första inlägg och kanske vill fortsätta läsa min blogg. Tack tack ;D

Kommer skriva om vad som händer i mitt liv, men för att göra det roligare skriver jag en novell med likadant namn som min blogg. Handlar om en pojke i 16 års åldern som flyttar till Tokyo med sin mamma Ayaka, han börjar på en ny skola. Ni undrar nog, vad är roligt med det? Inget egentligen. Men för att göra det mer komplicerat klär han sig som tjej och en kille är kär i honom, och han vågar ju inte säga något om att han egentligen är kille. Allt är hemligt, därfär heter den The Little Secret(Den lilla hemligheten). Skriver del 2 och ska lägga upp 1;an här.

Finns även på (se.)goSupermodel.com i forumet och heter |B| The Little Secret |B| heter både Kunie Na No Da!! och The Little Secret. Där jag sedan tänker lägga upp novellen ifrån.

Idag; Började med att vakna vid 10:30, såg på tv, satt vi datorn och sedan packa jah mina ridgrejor och åkte till stallet med syrran. Började med att mocka Julle's box och sedan tömde jag och syrran skortskärran och gick och lämnade den. Sedan började hon fylla på vatten och jag packa hö,sedan kom hon och hjälptes åt. Sedan gick vi till hagen och hämtade Julle. Efter allt slit, eftersom han alltid ska äta gräs på vägen in i lektionstallet så börjar vi rykta och så i 15 minuter ungefär sen hämtar vi träns som vi tvättar, torkar och värmer innan syrran tränsar och jag sadlar. När vi är klar tar vi all utrustning och jag tar med min mat ut. Äter 1 mandarin(eller vad  det kallas) och några riskakor. Hade ätit 2 mandariner innan. Medans hon red och medans jag åt skrev jag på en novell och titta på. När det var min tur skitta jag först, sen trava, galoppera, trava ,skritta,trav och sedan på nästa galopp ramlade jag av och skada ryggen. Det gjorde så JÄVLA ont... Låg där och bara kved och som tur var red en annan tjej i paddocken och hon var snabb att sitta av och fångade Julle direkt. Syrran skynda till mig. Vi tog Julle, tackade(hoppas jag) och satte mig och vila. Även om et gjorde ont satt jag upp efter rätt kort tid. Började skritta för jag ar lite skakig och rädd men sedan lyckades jag trava och galoppen gick bra och det var rida lätt som gjorde ondast och galoppen kändes bäst om man tänker på smärtan annars var det läskigt i början men herregud jag får räkna med avfallningar som ryttare. Det var inte första gången och knappast sista.

Tack för alla som läser.

MVH Ryuichi/Kunie/Jennifer som skriver på bloggen TheLittleSecret.bloggplatsen.se